Det kalla kriget och dess uppoffringar.

På min fritid så ägnar jag mycket tid till att läsa om det kalla kriget, både ur militär och politisk synvinkel. Frustrationen över försvarsslakten under 2000-talet föranledde mig att starta denna blogg överhuvudtaget. Jag erkänner att vårt försvar var bättre på pappret än i verkligheten, fråga någon medelålders kring erfarenheterna på deras krigsförbandsövningar. De flesta svaren jag fått är i stil med, -jag skulle aldrig vilja dra ut i krig med det förbandet, -filmen repmånad är en bra jämförelse mfl.

Många gånger är diverse skribenter snabba i bloggvärlden och hylla utlänska militära operationer, förband för diverse insatser, och förklara att dessa är hjältar och så vidare. Man beskriver allt som ofta enskilda soldater under olika konflikter och deras okonventionella handlande som en typ av heroism, jämför gärna med min hyllning av Kn Carlsson här på bloggen..Kaptenens privata förehavanden hör inte till saken, läs gärna på kommentar sidan på aktuellt inlägg. Men just den mannen har blivit en legend, en myt.

Men för ovanlighetens skull ska jag just nu hylla den "gråa" massan som stog för arbetet. Sverige ses som det land som hade förberett samhället bäst för krig i världen!.
Allt var planerat minutiöst, Bränslelager, Skyddsrum, Kommunala ledningscentraler, luftledningscentraler, Mobiliseringsförråd, listan kan göras lång.

Det är svårt och förstå idag hur omfattande det verkligen var, men som exempel kan nämnas att alla medborgare hade en gasmask lagrad i förråd (det blir ett par) samt att alla medborgare hade plats i ett skyddsrum. Fastighetsägaren hade ansvar att bygga skyddrum, detta var ovillkorligt- inget skyddsrum, inget hus!

Alla svenska män var i praktiken krigsplacerad inom antingen Försvaret, Civilförsvaret, Polisen eller någon av de frivilliga organisationerna.

Kvinnor och män över 65 hade skyldighet att hjälpa till med att passa barn, jordbruk, övrig produktion.

I mobiliseringsförråden så stog matrielen tankad och klar, redo för att brukas omedelbart. Var tredje månad så tömdes tankarna och bränslet byttes mot nytt, och fordornen provstartades. Med tanke på att det finns/fanns mobiliseringsförråd ÖVERALLT i detta land så är det inte svårt och föreställa sig vilken jätteapparat vi talar om. Idag är allt borta, vi har i praktiken inget försvar, och man talar om flera nerläggningar.. Tragiskt, och skrattretande. Vi var en gång världsledande inom försvarsfrågor, iallafall planering, tills idag, då vi är iallafall bland de bästa på att rusta ner och blunda för hoten som kupar sig på horisonten...tvivelaktig merit anser jag.