Afghanistandoktrinen...

Återigen återkommer tankarna om den svenska försvarsmaktens lapptäcke- den gällande försvarsdokrinen. Anledningen att jag kallar det för lapptäcke är enkel, eftersom man har hela tiden anpassat den s.k. hotbilden utifrån vad man anser sig ha råd med så lappar man ihop en bra hotbild som passar den gällande budgeten..

Tomhylsan (försvarsministern) har flertalet gånger dementerat alla uppgifter som bloggare och tidningar har producerat om att det svenska försvaret har en så kallad "Afghanistandoktrin" vilket innebär i praktiken att det anses att man försvarar Sverige i Afghanistan och genom internationella insatser. Detta skulle onekligen förklara varför försvarsmakten har satsat allt på internationella insatser och helt glömt bort hemlandet- att kunna mobilisera 15000 man på tre år är vad man har ersatt det gamla invasionsförsvaret med!. Alla minns ju Georgien, ryssarna gav tyvärr inte 3 års förvarningar utan ungefär 2 veckors hård diplomati innan kriget bröt ut.

Man talar om ett insatsförsvar som kan mobilisera 1000 soldater inom en vecka, helt distanserat från verkligheten som vanligt... På en vecka kan man allså mobilisera en "insatsstyrka". Det stora problemet här är inte tiden endast, det är tiden det tar innan politikerna vågar blåsa i hornet för en mobilisering, när den kommer kommer den komma försent, så insatssoldaterna kommer inte kunna påverka en stundande konflikt.

Men som sagt, allt eftersom så har opinion växt fram mot den absurda försvarsslakten som pågått i det dolda i många år, officerare på högkvarteret som fabulerar ihop sina arbetsuppgifter och bara strävar efter att öka i rang, och därmed även
lönemässigt. Man har släppt Ryssland som fiende. Man ansåg 1997 att Rysslands ekonomiska reform ledde till ett närmande till de Europeiska staterna och därmed försvann även hotbilden.

Men är det verkligen så? Gjorde man verkligen rätt?, det är frågor jag undrar över. Kostnaden för att behålla förband är kortsiktigt (10-15års perioder ) ofta lägre än att avveckla dessa. Jag vill påstå att läget idag 2009 är avsevärt förändrat jämfört med 1997.

Ryssland har skaffat sig ett inflytande inom EU genom gasleveranser.

Rysslands planer för baltikum är höjda i dunkel.

Detta ställt i kontrast att vi har ett försvar som iallafall inofficiellt tillämpar en doktrin som utgår att det inte finns någon som helst hotbild mot landet i helhet, utan verksamheten har inriktats på att agera frälsningsarme i fjärran länder.

Många gånger kan man undra varför vi har ett försvar, och varför ska vi, just vi lägga miljarder efter miljarder på u-länders utveckling, när stormen (rent symboliskt menat) börjar blåsa på hemmaplan?

Jag vet inte, jag kanske är naiv, jag kanske är okunnig, jag kanske inte besitter exemplariska kunskaper kring diplomati.

Men en sak står klart, jag kan addera den senaste tidens händelser och göra en bedömining att det börjar bli farligt när avsaknaden av militära styrkor blir allt mer vanligt i vårat land, det farliga militära vakumet som uppstått när alla välutbildade soldater ronderas till Afghanistan och delar ut mat. Istället för att vara på hemmaplan och vara en symbol för Sverige, och dess frihet.

Håller du med mig, eller är det bara tanklöst svammel?